Memories of a Cottager

Fabio Capello har tagit med Jimmy Bullard som en av mittfältarna i truppen mot Tyskland i veckan. Frisparksspecialisten Bullard gör sin andra medverkan i landslagstruppen men väntar fortfarande på landslagsdebuten.

Fulham - Spurs 2-1! Harry Redknapp's segertåg som ny manager för Tottenham satte the Whites stopp för under 90 dramatiska minuter under lördagen!  Men Fulham ser bra ut, riktigt bra ut. Jag var helt lyrisk av att få se ett sådant spel som laget visade upp igår. Men vi är ju ändå Fulham... Vilket betyder att vi "låter" Spurs kontra in 2-1 målet i slutet och det blir galet nervös. MEN den här gången höll det! SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ JÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄVLAAAAAAA SKÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖNT!

Mer kommer senare!

Det sägs att det sista som överger en är hoppet. Vad gör man då när till och med det lilla hopp man har kvar helt försvinner efter förlusten mor Sunderland i sjätte sista omgången? Tomheten var total och jag hade inte någon kraft i kroppen.
Dagen innan matchen som skulle betyda spiken i kistan, trodde jag, for jag med laget till Gotland för JuniorAllsvensk premiär. Skulle ut och träna när jag såg på text-tv att Man City ledde med 2-0 i halvtid och Fulham var i detta läge ute ur fotbollens finrum. Hånet från mina kära lagkamrater var enormt, när vi begav oss ut på Traumes gräsmatta för en träning.
En och en halv timme senare kollade jag mobilen efter träningen. 4 missade samtal från far, som också hade skrivit ett sms där det stod: "Årets match! Ring mig!"
Pulsen steg drastiskt och jag slog ivrigt numret hem till fastlandet. Några minuter senare tappade jag mobilen i marken, Fulham hade mirakelvänt. 2-3. Kamara hade avgjort i 93:e. Drömmen om fortsatt spel i Premier League levde kvar.

Förra året klarade sig Fulham kvar i The Premiership med bara några måls marginal. I söndags säknte Andy Johnson Newcastle genom att göra 1-0 på egen hand och sedan ordna straffen som Danny Murphy förvaltade väl till 2-1. Segern var i det absolut viktigaste laget då PL i år är jämnare än vanligt och Fulham har extremt tufft spelschema framför sig.

Spurs - Craven Cottage, lördag 15/11
Pool - Anfield, lördag 22/11
Villa - Villa Park, lördag 29/11

Tottenham, Liverpool och Aston Villa är inte endast bra lag utan de har bra form i de senaste matcherna. Tottenham har lyft sig ordentligt efter Harry Redknapp's intåg i klubben, Liverpool ligger i delad serieledning med Chelski och Aston Villa har överraskat lite iår och kämpar under de stora fyra.
Lagen är bra och deras form är bra, räcker det med orosmoment där? Nej. Matcherna mot Liverpool och Villa spelas på bortaplan, att ta full pott borta är en bedrift Fulham inte lyckas med allt för ofta (senast var avslutningsmatchen mot Pompey förra säsongen när man säkrade kontraktet) och på fem försök i år har man bara mäktat med en poäng.
För att inte bara tala om motståndet så har Fulham mycket bättre trupp iår, slagraftigare men framför allt mycket mer välorganiserat.
Men det som talar mest för mirakel i de tre kommande matcherna (i alla fall de två borta på sin höjd), där jag är nöjd med 2-3 poäng, är att vi är Fulham... Man vet aldrig hur bra vi är eller hur dåliga vi är. Skulle vi överleva de nästkommande tre matcherna ser det ljusare ut. Då tror jag att vi kommer bli ett lag som inte säkrar kontraktet i sista omgången i år, men om det istället skulle bli raka motsatsen... med en nolla i summering efter de här tre matcherna, befarar jag att det kan bli ett nervkittlande år igen.

Fulham slog Newcastle med 2-1, en seger lika viktig som att Obama vann det amerikanska presidentvalet! Nu blir det en härlig vecka! FYYYYYYYYYYYYY FAN va skönt!
Mer om matchen kommer när jag har lugnat ner mig!

Lite historia nu. Hur började allt det här? Hur kommer det sig att jag började hålla på Fulham Football Club, för att ni ska förstå ska jag ta med er tillbaka till en, för årstiden, varm oktobereftermiddag 2004...

Klockan var runt 1pm och den 12-åriga pojken och hans far satt på tunnelbanan påväg mot sydvästra London och Putney Bridge. Målet med färden var för dem båda relativt okända Craven Cottage för matchen mellan Fulham och Tottenham. Londonresan var pojkens första och det var egentligen matchen Charlton - Arsenal de planerat att se, men den var utsåld (med facit i hand är det något av det bästa som hänt mig).
Väl vid Putney Bridge började folket från tunnelbanan att röra sig ner mot Themsens strand och de svenska 'turisterna' följde bara med och hoppades på det bästa. Det gjorde de rätt i. När de väl gick längs med Themsen började sångerna att stiga hos folket och det började rysa till i pojkens kropp, likadant som det alltid gör när han besöker Söderstadion. Efter en 10 minuters promenad började de se arenan. En syn som alltid ger en kick, vilken fotbollsarena man än ser blir man ju alltid intresserad.


När 90 minuter var spelade satt pojlken stilla på Hammersmith End, han hade upplevt någonting vackert. Han hade sett Fulham besegra Tottenham med 2-0 efter mål av Luis Boa Morte och Andrew Cole. Stämningen hade varit magisk och känslan var att han hade hittat rätt, det var kärlek i luften.
På väg ut från arenan sa han till sin far:
"Jag tror jag ska börja hålla på Fulham."
"Haha, okej" var svaret han fick.

När arenan försvann sakta bakom deras ryggar när de återigen vandrade längs Themsen kollade 12-åringen bakåt och tänkte:
"Jag kommer tillbaka."

För en vecka sedan gick jag återigen längs Themsen, Fulham hade slagit Wigan med 2-0. Mitt tredje besök på Craven Cottage...

Den underbara 2-0 segern mot Athletic, som jag upplevde på plats, följde dessvärre upp med en 1-0 förlust mot Everton på Goodison, nu i lördags. Om man tittar på resultatet i sig är det kanske inte så irriterande som Cottager att bli besegrade av ett lag tippat precis under 'big4', men nu var det ju inte så...
Zoltan Gera har en klockren nick i ribban innan Bobby Zamora skickar en frisparksretur (från Bullard) i stolpen. Sådana lägen som lika gärna kan vara mål, frustrerande att sitta hemma i soffan och se sitt Fulham äntligen skapa lite chanser, men då inte förvalta dem väl. Antalet minuter senare gör 'Judas'-Saha 1-0 för Everton. Dagen totalförstörd redan klockan halv 4.

Saker att ta upp efter matchen är bland annat att gestalten Jimmy Bullard inte alls är i form. efter att ha sett de flesta av de senaste matcherna (de jag sett på plats eller de som visats på TV) måste jag säga att hans felprocent i passningsspelet är under all kritik! Det är ändå det som ska vara en av hans främsta kvaliteter.
Kung Hangeland i mittlåset upplever dock bättre tider. Trots blundern vid Saha's mål i helgen är han den ledare Fulham behöver med sitt resoluta spel.

Nu i helgen har vi 'Skatorna' hemma på Craven Cottage. En match där tre poäng är relativt viktiga för båda lagen. Newcastle har öppnat oväntat svagt och Fulham vill ha lite fler lag bakom sig innan dubbelbortamöten mot Pool och Villa. En seger där och The Whites skulle kanske slippa att hamna i det absoluta bottenträsket i år. PL är för övrigt äckligt jämn.